japanresan.webblogg.se

Barn från Viksjö möter Japan

Kindergarten i Toyota city

Idag skulle Yoshie ha möten hela dagen så vi trodde att vi " bara" skulle ha svenskalektion. Det visade sig att vi först skulle besöka en kindergsrten i Toyota city med en av hennes kollegor. Skillnaden mellan daycarecenter och kindergsrten är, som vi fick berättat för oss att på kindergarten har barnen mer skolliknande lektioner. Vi hade turen att få vara med på en sån lektion för femåringar. Det var som att se en skolklass hemma i Sverige. Först satt barnen på golvet och fick instruktioner av läraren som berättade om tekniken att måla med en pensel. 
Efter lärarens genomgång reste sig alla barn och började dra fram bord och stolar under stor tystnad. De satte sig och väntade på nästa instruktion. 23 femåringar somväntade och en lärare som skulle dela ut papper och penslar till alla. Forfarande inte ett ljud i salen. Alla barnen skulle sen måla efter en mall så att det blev en fjäril till mors dag. Alla fick samma färger och frågade vår guide om de fick måla något annat om de ville och hon svarade - åh no  Och skakade bekymrat på huvudet. 

Likadant var det i de andra klasserna som vi fick vara med i. Det som kändes positivt va att i de fria stunderna fick barnen välja fritt vad de skulle göra. De fick t o m välja själva om de ville vara ute eller inne. Trots den förmedlande pedagogiken rådde det en väldigt god stämning mellan barn och lärare på förskolan. Miljön påminde om de andra med ett rum per avdelning. 
Även denna förskola hade takterrass med pool! 
På toaletterna hade de så klart toatofflor

Vi fick även äran att äta lunch på förskolan. Vi serverades samma mat som barnen. De yngsta barnens mat lagar en kock på förskolan men från tre år serveras alls barn på förskolor och skolor i Toyota city samma mat. Maten va en spännande upplevelse med bla något som smakade som svensk skömansbiff, en skål ris, vetegroddar med gurka och ingefära samt en japansk specialité med blandning av soyabönor och ost. Denna rätt luktade minst sagt inte gott och smakade därefter. Varken Petra eller Nina köade med bästa vilja i världen av att äta den. Däremot kunde vi imponera med att svara på japanska att vi var mätta.
- Ippai! 
Efterrätten var även den en specialité av japanskt grönt te som innefattade en hel tecermoni som vi fick lära oss. 


Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: